Bo på bygge

Vi har ju flyttat, som en del kanske vet. Den 22 december, på min födelsedag, gick lasset. Och för det mesta är vårt nya liv helt underbart. Lägenheten är sprillans ny. Vi har valt fina fondväggar i varje rum. Köket är snyggt turkost. Toaletterna är stora, fräscha och, inte minst, TVÅ. Till och med att bo mitt i en byggarbetsplats är helt okej, man känner sig lite som herre på täppan här. Vi bor på femte våningen i den första färdiga porten i det första färdiga huset i ett nytt stort bostadsområde. Varje morgon kvart i sju väcks vi av en vissla som talar om för byggarbetarna att det är dags att sätta igång. Vi kan stå på vår stora balkong och överblicka det hela.
Ja, allt är nästan perfekt. Det enda som inte är perfekt är fyraåringens allt mer sorgsna prat om gården vi hade vi vårt förra hus. Tulpanerna, sandlådan, hur vi kunde gå rakt ut barfota och känna det som att vi ägde den trots att det egentligen var ett lägenhetshus vi bodde i. Köksfönstret som om somrarna fungerade som serveringslucka till grillen. Den enda fördelen med att bo på nedersta våningen, den kommer vi sakna enormt mycket. Det är inte lika personligt här. Jag hoppas vår kommande innergård här blir fin, mest för Matildas och Pontus skull. Och jag hoppas vi ska trivas här, bättre än i förra bostadsrättsföreningen som präglades av konflikter, bråk och missförstånd mellan grannar.