Att besöka olika kyrkor och gravplatser för att få lugn och ro i tanken har blivit något av en vana för mig den senaste tiden. Min favorit just nu är en lite gömd plats här i Uppsala: Berthåga kyrkogård, ungefär tio minuter med cykel från huset där jag bor. Inte helt olik den mycket mer kända Skogskyrkogården i Stockholm är den en märklig och overkligt vacker plats med sina öppna landskap och varsamt hanterade natur. Häromdagen var jag i trädkyrkan i solnedgången. Jag satte mig i den just nu tomma dammen framme vid altaret och bara lyssnade. Fågelkören var så stark som jag aldrig hört förut och koltrasten sjöng starkast av alla. Det är något med koltrastar just nu, de följer mig vart jag går.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar