Det gamla och det nya kurlandet Estland

Att återvända till Toila spa efter tio år var... ja, kanske inte som att ha vänt ett blad. Men som att ha ansträngt sig för att skriva om det nuvarande så fint det går. Den stora kolossen vid havet som senast var brun, smutsig och där vi huttrande klev ner i kurbadkar i ett kalt källarrum hade nu fått en helt ny tillbyggnad i form av en jättefin wellnessavdelning och en rejäl anisktslyfning också i övriga lokaler. Eftersom jag inte är ett stort fan av behandlingar är det jag uppskattar mest med baltiska spaanläggningar att de verkligen vet hur man ska servera en bastu. Många olika sorter, olika bad med olika temperaturer (från iskallt till närmast outhärdligt hett), små burkar med honung och salt att krroppsbehandla sig själv med. Jag uppskattade allra mest Toila spas ångbastu, som hade effektfull belysning som långsamt skiftade färg genom dimman. Underbart.
Ja, på spasidan hade det verkligen skett en uppryckning! Däremot var väl resten av hotellet sig likt, om än upprenoverat. Internet på vissa rum, god mat men med varierande kvalitet, jättetrevlig personal som hjälpte till med vad man ville. Och underbar havsluft samt en hisnande utsikt utanför fönstret.
Till Toila spa kommer många finska och ryska turister, kanske framför allt pensionärer för att vila uppsig och välja och vraka på den omfattande menyn av behandlingar. En del svenskar också faktiskt. Jag tror de kommer att bli fler.

Den nya och den gamla delen av Toila spa (som alltså fram till cirka år 2000 var ett sanatorium) 

Den ursprungliga byggnadens arkitektur är typisk för Sovjettiden. 

Mycket inne i hotellet var helt nytt, men de hade bevarat den här fantastiska lampan från ursprungsinredningen! 

 Överblick över hotellets nya wellnessavdelning...

... och en skylt utanför den gamla. Det var här vi låg i badkar i kala rum. Fortfarande rätt kala, men nu fräscha med vitt kakel.