tisdag 31 januari 2012

Nytt bloggutseende!

Som ni ser har den här bloggen ändrat utseende rejält. Jag har inte hunnit anpassa utseendet bakåt ännu, så  det man läser från tidigare kan se lite konstigt ut. Ha tålamod!

UNder tiden kan ni roa er med att titta på mina arbetsprover och mitt CV, som jag gjort länkar till härintill. 

Queens of Queens

Jag har tänkt börja med en ny grej här i bloggen: visa upp lite publicerade jobb som jag fotograferat och skrivit. Som ett blogg-cv! För att se alla kan man klick på länken "Publicerat" på höger sida.  Jag har tänkt lägga dem så att de hamnar i på rätt datum (alltså det datum som det publicerades i tidningen), men det här första får hamna överst i dag. Mitt och fotografen Pernilla Sjöholms reportage om Queens, New York! Publicerades i Vagabond 6/7, sommaren 2011.










Lyxproblem?

En sak som ibland slår mig när jag håller på med mina argument för det fria valet mellan amning och bröstmjölksersättning och amning, när jag bråkar om informationsfrihet och fördomar, är: vad har det egentligen för betydelse i det stora sammanhanget? Vi är ju otroligt priviligerade här i Sverige som har så rent vatten att vi helt säkert kan ge ersättning till våra barn. Vi är så rika att vi kan köpa mer pulver, aldrig behöver "fuska" så att det ska räcka längre med undernärda barn som resultat. Varför tjafsa egentligen? Vi lever i ett fritt land där var och en kan och har råd att göra som den vill (nästan iallafall).
Det finns länder där det är rent livsviktigt att inte sälja bröstmjölksersättning. Länder utan tillgång till rent vatten, eller inte ordentlig kunskap om hur man ska hantera hygienen, där spädbarn kanske dör på grund av att föräldern bestämde sig för att ge nappflaska. Det tänker jag mycket på när jag sitter och matar min tjocka bebis ibland. Så orättvist att jag ens hade ett val. Så här skriver Unicef på sin hemsida om bröstmjölksersättning i utvecklingsländer:

Uteslutande amning ger bättre hälsa

Viktigast i bekämpningen av undernäring är givetvis tillräckligt med näring, vilket i utvecklingsländer med brist på rent vatten inkluderar uteslutande bröstmjölk under barnets första sex månader. Världshälsoorganisationen (WHO) och UNICEF rekommenderar amning tills barnet är två år, men barn mellan 6 månader och 2 år bör även får annan näringsrik kost.
Bröstmjölk är en första källa till viktiga näringsämnen och god hälsa. Mjölken stärker bland annat immunförsvaret och gör att barnet växer som det ska. Dessutom minskar den risken för diabetes och cancer.
I utvecklingsländerna dör alldeles för många spädbarn på grund av att de får bröstmjölksersättning som är utblandat med smutsigt vatten. Bröstmjölksersättning som substitut till amning är särskilt farligt i områden där risken för infektioner är stor. Studier visar att ett barn som är uppfött på bröstmjölksersättning där löper en 25 gånger större risk att dö av diarré och en fyra gånger större risk att dö av lunginflammation. Om barn i utvecklingsländerna skulle matas uteslutande med bröstmjölk under sina sex första månader skulle det rädda upp till 1,4 miljoner barn varje år.
Det är tur att WHO-koden om marknadsföring av bröstmjölksersättning finns, med andra ord. Men varje land måste ju införliva den i sitt eget system och värdera riskerna. Här existerar inte någon av de risker som finns i utvecklingsländerna, i andra länder måste koden hanteras på helt andra sätt. Det är väldigt viktigt att våga ta i det här! Valet att amma är inte livsviktigt här och det är helt fel att det finns personer och organisationer som får det att framstå så. Så att inte ens riktigt viktig information om bröstmjölksersättning når fram, med risken att många föräldrar gör fel.
Den intresserar mig, gränsen mellan information och marknadsföring. Den borde verkligen intressera de som nu arbetar på en lag mot marknadsföring av bröstmjölksersättning i Sverige också.

När det gäller amning och bröstmjölksersättning i utvecklingsländer, läs gärna den intressanta artikeln:

Amning och HIV- gör FN rätt?

Och därmed kanske jag ska lämna utrymme för något annat än nappflaskor i den här bloggen ett litet tag!


Jag, en bebis, en nappflaska och en kanon. 

måndag 23 januari 2012

Ändrade åldersindelningar på modersmjölksersättningen

Är det inte konstigt med det här marknadsföringsförbudet för bröstmjölksersättning och hur det egentligen hindrar föräldrar från att få rätt info? Häromdagen skulle jag läsa om Hipps ersättning, som min son äter dygnet runt. Och på Hipps hemsida kan man inte ens hitta info om att de överhuvudtaget producerar bröstmjölksersättning. Det står bara att de följer WHOS rekommendation om sex månaders helamning. Den ENDA info jag lyckas hitta efter googlande är en massa trådar på familjeliv.se och, till slut, ett kort pressmeddelande om att Hipp ändrat åldersindelningen på sina förpackningar. Tydligen ska Hipp 2 nu ges från sex månader istället för från fyra månader. Det är ju högst relevant för oss! Och det är ju helt knäppt, borde inte viktig information vara mer tillgänglig än så?

Så här är det alltså (detta är klippt ur den användbara sajten att flaskmata):

Hösten 2011 ändrade ersättningstillverkarna innehållet och åldersindelningen och rekommendationerna för att göra det enklare att förstå vilken ersättning man ska ge. Tidigare indelningar ledde till missförstånd om när man skulle ge vilken ersättning om man ammade eller inte ammade och i och med ett EU-direktiv har nu alla företag ändrat sina rekommendationer och till viss del även innehållet i ersättningarna.
Generellt gäller följande att 1 ges från födelsen till barn som både ammas eller inte ammas. 2 ges från sex månader som ett komplement till amning.
3 är juniormjölk och ska ges som måltidsdryck.

Okej. Bra så långt. Men inte ens jag, som är en riktig informationsknarkare som dessutom skrivit massor om ämnet amning/ersättning hade lyckats hitta den här informationen och hur den ska tillämpas på mitt barn. Det är absurt. Hur långt får regeln mot marknadsföring gå? Ersättningsföretagen vågar inte ens informera på sin egen hemsida om  de ändrade direktiven så att det syns! Nu blir jag nyfiken: Vad HÄNDER egentligen om exempelvis Hipp skulle skicka information till bvc om den ändrade åldersindelningen? Vad är det egentligen för "straff" när det gäller marknadsföringsreglerna?

Man borde sätta ner foten och tydligt visa var gränsen för reklam går i det här fallet. Självklart ska man inte göra reklam för bröstmjölksersättningens olika märken. Men alla föräldrar förtjänar rätt information. Bara i vår facebookgrupp har flera råkat ge fel till sina barn.

Petra Jankov Picha som skrivit boken Att flaskmata och som driver sajten med samma namn  har tagit denna bild i går i en mataffär. Titta på Hipp 2-paketen! På det övre står det från 4 mån och på det undre från 6 mån. Helt galet att de inte informera mer om den här förändringen. 

söndag 22 januari 2012

Då, då och då


Tio år sedan...
Jag kom in som reserv och började på journalistprogrammet, JMM, på Södertörns högskola, ett av mitt livs bästa beslut! Där fick jag första terminen bland annat använda en digitalkamera för första gången. Jag blev också ett med några människor som skulle bli fina, nära vänner. Jag och Gustav hade precis gjort slut och jag var fri, förvirrad, lite ledsen och lättad. Det året för tio år sen var både mitt bästa och mitt jobbigaste.


Jessica och jag, på den där första digitalkamerabilden.

Bilden på mig från elevpresentationen.

 Sara, lite senare samma år


 Jöran och Jessica på pendeln till Flempan

Fem år sedan...Vikarierade som webbredaktör på Hyresgästföreningen. Trevliga kolleger, superbra arbetsplats men i slutändan inte så tillfredsställande arbtetsuppgifter för mig, för att sammanfatta det hela. Men bra att få testa på webbredaktörsjobbet! Frilansade dessutom på deltid, mest för Allt om resor och UNT. Jag hade precis blivit gravid med Matilda fast jag inte visste om det än och började känna ett svagt illamående. Snöfri vinter var det också, som nu.

 Jag har visst inga bilder på mig själv, tror inte jag kände mig på topp precis då. Så här härlig vinter var det iallafall i slutet av januari.


Och så här fin kunde januarihimlen vara från vårt köksfönster på st Olofsgatan där vi bodde då.

Ett år sedan...
Mådde dåligt över att bo i Sveriges värsta bostadsrättsförening där man inte kunde känna sig trygg i sin egen lägenhet på grund av grannsituationen. Hade precis blivit faster till en liten rödhårig Svante och var gravid med Pontus fast jag inte visste om det än och började känna ett svagt illamående (déjà vu!). På jobbet var det jättemycket att göra, och jag hade börjat göra fasta uppdrag för tidningen 18 Minuter. Jag och Pernilla började så smått planera vårens resa till New York  för att ha något att längta efter i iskylan. Det var sjukt mycket snö och jag var extremt trött på den.

Photobooth för ett år sen. Jag klippte lugg, efter att ha trånat efter det i flera år. Älskar luggen!


Fotade i tropiska växthuset för ett jobb om var man kan hitta sommar mitt i vintern. Tycker faktiskt inte årets vinter ännu har varit lika hemsk som den förra känner jag nu. 



fredag 20 januari 2012

RESA. SKRIVA. FOTA





Snart dags för årets upplaga av "Resa.Skriva.Fota"!

Älskar du att resa? Vill du hitta ett sätt att verkligen bevara dina minnen? I kursen ”Resa. Skriva. Fota.” får du ta del av resejournalisterna Johanna Stenius och Pernilla Sjöholms bästa tips för hur du kan berätta om din resa i text och bild. Resedagbok, blogg, tidningsreportage eller helt enkelt en liten anteckningsbok - formen bestämmer du sjäv! Vi ger dig inspiration, konkreta råd och vägledning.
Kursen innefattar så väl genomgång i fotografiska knep som grundläggande kunskap och övningar i hur man skriver en reseskildring.
Plats: Kursen arrangeras i en vacker vindslokal i centrala Uppsala, cirka tio minuters promenad från centralstationen.
Tid: Datum för kursen är inte spikat men kommer att ske i god tid före sommarsemestern. Håll ögonen öppna!
Välkommen att anmäla ditt intresse: kontakt@resaskrivafota.se
För mer information titta in på hemsidan: http://www.resaskrivafota.se/

onsdag 18 januari 2012

Tvåbarnschocken

Det hände inte när Pontus var nyfödd och jag gick runt böjd med ett värkande ärr på magen. Det hände inte heller när Martin börjaade jobba efter en månad. De börjar hända så smått nu, efter snart fyra månader när jag ska börja jobba halvtid: tvåbarnschocken. Hur får man som tvåbarnsförälder någonsin något gjort? Vårt hem är fult med påbörjade men aldrig avslutade projekt, allt från en halvfull tvättmaskin till öppnade flyttkartonger och halvlagade luncher. På morgonen klär jag på mig i halvmörker för att inte väcka Pontus som förhoppningsvis somnat om, så att tänka ut vad man ska ha på sig finns inte. Jag har ett svagt minne av att jag var hos frisören och klippte och färgade håret när Pontus var några veckor gammal. Nu hänger luggen nästan ner til näsan, hårbotten kliar (är det förskolelöss eller att man konstant svettas för att man jobbar så hårt?) och hårborsten ligger underst i nån hög. Jag dricker kaffe konstant och äter godis däremellan.
Det finns ju pauser. Som nu, när jag skriver och Pontus sitter i sin babygunga. Men pauserna blir så laddade när man hela tiden vet att de tar slut när som helst. Och av nån fiffig anledning har jag dessutom tagit på mig att skriva flera artiklar den här veckan. När det ska klämmas in har jag ingen aning om .

Uppdatering efter en timme: det var förskolelöss i håret. Upptäckte det när jag borstade håret (till slut...) och en liten lus ramlade ner i handfatet. Matilda måste hämtas från förskolan direkt. Så var det med de artiklarna....

onsdag 11 januari 2012

Börjar jobba

Bebisbubblan är liten för en fattig frilansare. Dessutom har jag alldeles för roligt på kontoret för att vara borta nån längre tid. I februari börjar jag jobba igen, på deltid. Så skojiga uppdragsgivare och spännande idéer, det är bara att höra av sig!

Det provisoriska hemmakontoret... mysigt, men går ändå inte upp mot kära gamla loftet!


tisdag 3 januari 2012

CV

Här kan ni läsa och ladda ner mitt cv. Man kan alltid komma till  hit genom att klicka på länken CV i högerspalten.

söndag 1 januari 2012

Mitt 2011 i en lista

... samma lista som jag gjorde förra året!

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Ja. Blev tvåbarnsmamma, mitt livs näst mest omvälvande upplevelse efter att få barn första gången.


Den här gången visste vi vad som väntade och laddade upp med ersättning och flaskor i förväg.

Har du några nyårslöften?
Precis som förra nyår lovar jag mig själv ett lugnare år. Och jag hoppas att det verkligen BLIR så den här gången! Träna och äta bra och bla bla, ja jag kanske försöker.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja! Och flera nya som inte har barn sen tidigare är på gång, så himla roligt.

Vilka länder besökte du?
USA, Finland och Sverige.

Vilket datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?
Den 3 oktober när Pontus föddes.

Vad var din största framgång 2010?
Oj vad svårt. Jag har inte känt mig så jätteframgångsrik. Men mitt roligaste jobb var nog min och Pernillas resa till New York, som resulterade i två artiklar i Vagabond.


Jag, en pizza och en helsida i senaste Vagabond.

Största misstaget?
Att jag tvingades ta på mig posten som ordförande i vår bostadsrättsförening. Ansvaret från helvetet, helt klart. Mer om detta i senare inlägg, när flytten definitivt är över.


Bästa köpet?
Vår nya lägenhet!


Martin inspekterar och Pontus bajsar i nya köket. 

Vad spenderade du mest pengar på?
Lägenheten, helt klart. Om den inte räknas så var det nog resan till New York som kostade mest. Två gravida, trötta journalister och världens bästa shoppingstad är en farlig kombo!

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Ja, efter många försök blev jag ÄNTLIGEN gravid igen, det gjorde mig så lycklig!


Pontus Pelle Sixten föddes den 3 oktober med planerat kejsarsnitt

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?
Kanske den där "Moves like jagger". Inte för att jag älskar den särskilt mycket men för att jag mer än halva året trodde de sjöng "Move my jacket".

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Trots den stora lyckan att Pontus kom till oss så måste jag nog ändå säga att jag varit ledsnare än tidigare år. Jag har varit så innerligt trött, vi har jobbat så mycket och hela processen med att först renovera vår lägenhet och sedan sälja den och flytta har tagit hårt på mig. Jag har också oroat mig mycket och länge för en av mina absolut käraste vänner som fick barn alldeles, alldeles för tidigt.

Vad önskar du att du gjort mer?
Träffat mina vänner.

Favoritprogram på TV?
Glee

Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
I stil med resten av året så flyttade vi precis den dagen. Så jag firade med tårta i den nya lägenheten innan flyttlasset kom.

Hur skulle du beskriva din stil år 2010?
Mycket trikå, som följd av graviditeten och tiden därefter.

Den bästa nya personen du träffade?
Alla fantastiska människor som hjälpte oss genom min graviditet med extrem förlossningsoro och oron för första tiden efter, som hjälpte oss att lösa det så att det blev en fin upplevelse. Ja, och så lilla POntus själv förstås.

Bästa boken du läste i år?
Har nästan inte haft tid att läsa seriösa böcker alls i år. Jag som annars läser så mycket, att jag ska göra det igen får väl bli ett nyårslöfte då!

Största musikaliska upptäckten?
Hmmmmmm... vad har varit i år? Danger Mouse?

Något du önskade dig men inte fick?
Lugn och ro.



 Den enda korta tid av riktig ro vi fick i år, tre helt fantastiska och jättevarma veckor på Kitö.