måndag 29 april 2013

Dagens stressade

Eftersom våra barn går på en såndär lyxförskola som kan få för sig att barnen ska ha "vårlov" fast det är en vanlig vecka i övrigt, bara röd dag på onsdag. Alltså är jag hemma med barnen idag. Jobbar ändå, med datorn stående på ett högt bord mitt i kaoset. Håret står på ända och frukostrester kvar på bordet. Småbarnslivet alltså!


torsdag 25 april 2013

Det gamla och det nya kurlandet Estland

Att återvända till Toila spa efter tio år var... ja, kanske inte som att ha vänt ett blad. Men som att ha ansträngt sig för att skriva om det nuvarande så fint det går. Den stora kolossen vid havet som senast var brun, smutsig och där vi huttrande klev ner i kurbadkar i ett kalt källarrum hade nu fått en helt ny tillbyggnad i form av en jättefin wellnessavdelning och en rejäl anisktslyfning också i övriga lokaler. Eftersom jag inte är ett stort fan av behandlingar är det jag uppskattar mest med baltiska spaanläggningar att de verkligen vet hur man ska servera en bastu. Många olika sorter, olika bad med olika temperaturer (från iskallt till närmast outhärdligt hett), små burkar med honung och salt att krroppsbehandla sig själv med. Jag uppskattade allra mest Toila spas ångbastu, som hade effektfull belysning som långsamt skiftade färg genom dimman. Underbart.
Ja, på spasidan hade det verkligen skett en uppryckning! Däremot var väl resten av hotellet sig likt, om än upprenoverat. Internet på vissa rum, god mat men med varierande kvalitet, jättetrevlig personal som hjälpte till med vad man ville. Och underbar havsluft samt en hisnande utsikt utanför fönstret.
Till Toila spa kommer många finska och ryska turister, kanske framför allt pensionärer för att vila uppsig och välja och vraka på den omfattande menyn av behandlingar. En del svenskar också faktiskt. Jag tror de kommer att bli fler.

Den nya och den gamla delen av Toila spa (som alltså fram till cirka år 2000 var ett sanatorium) 

Den ursprungliga byggnadens arkitektur är typisk för Sovjettiden. 

Mycket inne i hotellet var helt nytt, men de hade bevarat den här fantastiska lampan från ursprungsinredningen! 

 Överblick över hotellets nya wellnessavdelning...


... och en skylt utanför den gamla. Det var här vi låg i badkar i kala rum. Fortfarande rätt kala, men nu fräscha med vitt kakel. 

tisdag 23 april 2013

Framme i Toila



När jag öppnar hotellfönstret och sticker ut näsan doftar det vedeld, hav och skog. Luften är kylig men tystnaden är likadan som för tio år sedan. Jag är tillbaka på hotellet i Toila i provinesen Ida-Virumaa i östra Estland. För tio år sedan var hotellet en stenkoloss som var helt brun inuti, märkt av Sovjetåren och bara något år ifrån sin verksamhet som sanatorium för gruvarbetare. Idag är det ett kanske inte topprenoverat, men fräscht och jättestort spahotell för framför allt ryska och finska turister.
Kontrasterna mot då är mycket påtagliga och framför allt fysiska. För samtidigt är vissa saker sig alldeles lika. Kohtla-Järve till exempel, industristaden med slaggbergen. Den är sig lik. Jag längtar verkligen efter att skriva mitt reportage! Här kommer lite bilder från dagen, utan närmare beskrivningar än ett löfte om att det kommer mer senare.

 Kohtla-Järve

 Kohtla-Järve


 Peipsi

fredag 19 april 2013

Tillbaka till Ida-Virumaa

Nästa vecka ska jag åka på en häftig resa! Den går till östra Estland, närmare bestämt Narva, Sillamäe och Kohtla-Järve. Samma plats jag besökte för tio år sedan för ett reportage om miljöförstöring och framtidstro, en resa som stannat i minnet. Nu ska jag alltså så återse bland annat hotellet Tolia sanatoorium, som en gång var en behandlingsanstalt för gruvarbetare men nu är spa. Det har till och med bytt namn på tio år såg jag, de vill vist tvätta bort sanatoriestämpeln. Åh, det ska bli så otrolig spännande att se hur allt har förändrats, de senaste tio åren har ju varit enorma händelserika i Estland! Den enskilt störta händelsen kanske är EU-inträdet, men där i östra Estland handlade väldigt mycket om relationen till Ryssland och det fanns stora klyftor mellan ester och ryssar. Det fanns också många statslösa ryssar i området. De ungdomar vi träffade hade en ljus framtidsbild, medan många av de äldre var mycket modstulna. En påtaglig skillnad faktist.
När jag och Sara var i Kohtla-Järva intervjuade vi bland annat en ung estnisk kille, Zenya, om hans drömmar. Honom har jag med all kraft försökt hitta nu igen, för en till intervju. Till slut fick jag genom osannolik tur tag i hans pappa igår, som berättade att Zenya tyvärr flyttat till Moskva. Nåja, det blir nog en bra resa ändå.
Ett av min starkaste minnen är ändå samtalet vi fick en av de sista dagarna i Estland, om att Anna Lindh hade blivit knivhuggen utanför NK. Tänk att det också hände för snart tio års sedan.
Alla bilder här är tagna 2003.

Silhuetter av slaggberg bakom Kohtla-Järves hus.  

 Ryska pensionärer demonstrerar i Sillamäe. jag vet inte vad det står på plakatet, någon som kan ryska?

 Vår mest skrämmande upplevelse var en promenad vid kusten där extremt giftigt avfall låg helt öppet  i stora pölar och sjöar (som inte syns på denna bild) med bara lite sand som barriär ut mot Finska viken. Mannen från fabriken som visade oss runt, var oroad över hur detta skulle hinna åtgärdas innan EU-inträdet. Jag har undrat hur det gått med detta, men tyvärr kommer jag nog inte att få se det på den här resan. Det får bli fler resor i framtiden.

onsdag 17 april 2013

Opera och födseln av en framtida kritiker

I lördags var jag en duktig kulturförälder. Jag tog med Matilda till Stockholm för att se föreställningen "Operaclowner". Åh, så himla kul att återse Unga Klara, jag går ju alldeles för sällan på teater och Matilda går så mycket med förskolan att han alltid redan sett alla barnföreställningar som går här i Uppsala. På plats skymtade jag i publiken min gamla föreläsare K Helander, från kursen om barnteater som var en del av de 40 poäng i Teatervetenskap som jag tog på 1990-talet. Glada minnen helt klart, barnteaterkursen var den bästa på hela året tyckte jag.

Så, kort sagt, jag var laddad. Och det var Matilda med. Men oj, vad hon INTE gillade föreställningen. Efteråt var hon sur och less. "De pajasade för lite". " De bara skrek". "Jag gillar inte opera". Först blev jag besviken, man vill ju att barnen gärna ska älska allt man tar med dem på. Men sen peppade jag upp mig. Det är ju BRA att vara nyanserad och inte bara gilla allting. Jag började fråga Matilda om vad hon inte gillade och berömma henne för att hon hade åsikter. När vi cyklade hem från tåget på kvällen var hon riktigt nöjd och funderade fortfarande över detaljer i föreställningen "som VERKLIGEN inte var något för mig".  Jag är glad att vi åkte dit!
Sen tyckte jag faktiskt inte heller den var så bra. Jag gillar ju inte heller opera.

Operaclownerna Andrea Hagman och Hillevi Berg Niska.

måndag 15 april 2013

Trädgårdsarbete

Idag har jag varit på ett vårigt uppdrag för UNT:s lokaltidning Östra Uppland. De där 16 graderna som utlovats idag infann sig väl inte riktigt därute i Östhammarstrakten där snön fortfarande låg tjock men vackert var det iallafall, och så himla fint fotoljus som silade ner mellan molnen! Önskar att jag ahde haft mer tid innan jag fick vända hem och byta av Martin i VAB-stugan därhemma men ändå glad att jag hann med mitt uppdrag. De flesta bilderna får vänta tills tidningen kommer ut, men ett smakprov kan jag bjuda på!



(Kan inte bestämma mig om den här sista bilden... antingen är den helt fantastisk eller inte bra alls. Jag gillar den iallafall, varför vet jag inte. Hönornas anklagande blickar kanske?)

torsdag 11 april 2013

Vad jag tänker på just nu

Jag har inte mycket att berätta idag mer än att jag tänker orimligt mycket på dessa saker:

- Alla säger att det ska bli vår på måndag. 15 grader, 16 grader, buden varierar. Men ändå: VÅR!
- Hur relationerna i "Game of thrones" egentligen ser ut och vem som är vem. Jag och Martin är på avsnitt tre, säsong två nu och jag fattar fortfarande ingenting. Fantasy alltså, det är inte riktigt min grej. Men spännande.
- Nordkorea. Jag har loopat på att Nordkoreas beteende liknar min före detta grannes, vilket nog säger mer om grannen än om Nordkorea.
- Magsjuka. Jag har blivit paniskt rädd för magsjuka efter att vi haft det oräkneliga gånger i vinter. Inte. en. gång. till.
- En hemlig sak. En hemlig, SPÄNNNANDE sak som jag inte vet om den blir av eller inte. Men jag målar upp scenarion framför mig hela tiden hur det kommer bli om det blir av... Åh, outhärdliga väntan.


Annars är det mycket barnen och jag de här dagarna. Han längst ner skolas in på förskolan precis nu, så man får jobba på så gott det går mellan alla hämtningar och lämningar.

tisdag 9 april 2013

Breaking news...

Ibland känns det som att man lämnar och lämnar och inget av det man skriver kommer nånsin ut i tidningen. Och ibland råkar man hitta en väldigt lokal tidning på stan och upptäcker att man själv har producerat allt som täcker ettan, såväl text som bild! Här kan man läsa den som e-tidning. Kanske är mest intressant om man är en lokalpatriot från Östhammarstrakten.


måndag 8 april 2013

Efterlysning av dikt

Jag läste en dikt som låg i en av lådorna med saker från min barndom. Först trodde jag att jag kanske författat den själv nån gång i sexan, men nu tror jag inte det. Jag tror att jag har skrivit av den från någon bok för att den är vacker. Är det någon som känner igen?



Uppdatering! Mysteriet är löst! Dikten "Blötsnö" är skriven av Alf Henriksson och finns med i samlingen "Diktboken" från 1980, där jag säkert hittade den. 

fredag 5 april 2013

VABruari VABrs, VABpril

Nej, jag har inte försvunnit. Inte från jordens yta iallafall, men så väl från gatorna och kontoret. Martins pappaledighet är slut och VAB-slitet har börjat igen. Barnen har varit sjuka nästan konstant hela vintern och denna Pontus första inskolningsvecka på förskolan är inget undantag. Så jag jobbar på så gott jag kan, hemifrån, med ett barn som är (tillfälligt?) friskt och som sliter i mig och borde få gå ut egentligen, och ett som bara ligger på soffan och äter isglass för tredje dagen i rad. Friska vår och sommar, kom snart!!!!!