tisdag 17 december 2013

Det närmar sig....

Snart är det 2014. Året då jag blir författare på riktigt! Jag kan faktiskt fortfarande inte fatta att det är sant men så är det. Marknadsplaner, omslag, bokmässa... Åh, jag blir tokig! 

lördag 7 december 2013

Fångad på bild

Här är jag, under min och Pernillas fantastiska reportageresa till Cornwall i våras! Otroligt vad sällan jag själv fastnar på bild, tänkte jag först. Sen insåg jag att nej, fastnar ganska ofta på Pernillas bilder och hamnar i olika tidningar. Har till exempel legat och fått massage på ett helt uppslag i Allt om resor, ätit pizza på en helsida i Vagabond, badat utomhuspool på en jättebild i UNT och skriksjunit karaoke i 18  Minuter. Bland annat. När ingen annan kan, får reportern kunna.

Nu har hela vår familj varit med i ett reportage, när JM:s kundtidning kom hem till oss. Ett team med journalist, stylist, ad och fotograf stormade in och tog över. Jag visste inte att vi kunde ha det så fint hemma! Vill man läsa reportaget går det fint att göra det här .




torsdag 28 november 2013

Mediastormen

I flera år har jag kämpat för flaskmatande föräldrars rätt till information och schyst bemötande. Jag har varit med ochstartat Förenignen Flaskmatning i Sverige tillsammans med ett gäng helt fantastiska personer, jag har skrivit artiklar, föreläst och blivit intervjuad i radio och TV.
Och nu, när det ska lagstiftas om hur vi ska få information om hur vi matar våra barn, har plötsligt hela Sverige hakat på. Sedan i förrgår har media kokat av debatter. Till exempel här, här, här, här, här och här. Kanske var kulmen när mitt favoritprogram på radio, Tankesmedjan i P3, i går gjorde satir på det! Helt fantastiskt och kan höras här.
Och så idag fick jag vara med i Nyhetsmorgon igen, för att bli grillad om lagförslaget och flaskmatning tillsammans med amningsexperten och barnmorskan Sofia Zwedberg.
Lovar att lägga upp ett klipp här så fort det kommer!
Tills dess ett litet foto från min kollega Matildas Instagram. Ser jag inte lite borta ut, ha ha?





Uppdatering: Här kan man se klippet! och här kan man se hela riksdagsdebatten, som var superbra! Rekommenderar särskilt att titta på Sara Karlsson (S) och Jens Holm (V) som tog strid för rätten till flaskmatning.  


tisdag 19 november 2013

Rätt kvinna på rätt jobb

Ibland undrar jag om jag är en bra journalist eller om jag bara är sjukligt nyfiken på andra människor och vill få en anledning att snoka. Jag kan liksom inte vara ute bland folk utan att fundera över deras liv, varför de gör som de gör, hur det ser ut hemma hos dem, om de har familj, vilka hemligheter de har. Det här gäller främst människor jag inte känner.
Som när jag och Pernilla åkte med färjan hem från Finland förra veckan. Det var en oväntat trevlig kväll på båten, för vi råkade hamna mitt i en finsk singelkryssning där singelpassagerarna gick omkring med blinkande hjärtan på sig. Det var fest och flärd och fullt på dansgolvet, vi hade väldigt roligt när vi satt och tittade på spektaklet, särskilt när det var show med en brittisk Robbie Williamsimitatör som snodde ett blinkande hjärta från en finsk singel och sjöng "Angels" så han blev hes.
Senare gick vi vidare till puben, där det alltid sitter någon trubadur och spelar till allas måttliga förtjusning. Men inte den här gången. Nu var det fest med congatåg runt baren, och en extremt överraskad trubadur som till slut gjorde en stagedive från sin lilla stol upp på ett litet "hav" bestående av finska singelhänder.
"Thank you. I really mean it, thank you. I said I was going to end the show... but hrrm I actually have twenty more minutes."
Genomskinligt.
En halvtimme senare hade trubaduren, som vi direkt kunde avgöra var svensk på det blonderade håret med slingorna, de fabrikksslitna jeansen och alla läderarmband och smycken, spelat sin sista cover till ackompanjamang av en skrikande finsk gubbe som önskade låtar ingen förstod namnet på. Vi kunde inte slita oss trots att allt fler droppade av. Som vanligt dök potentiella artikelvinklar upp i huvudet också. Det går som på automatik.
Jag fick nästan tvångstankar om trubadurens liv. Vem är det som blir trubadur på en finlandsbåt? Varför? Hur jobbar man? Hur ofta?  Vad gör han när han är ledig? Är det här hans karriärmål eller hade han hellre velat göra egna låtar? Var brukar han mer jobba? Vilka låtar vill folk helst höra? Vilka är de mest bisarra trubadurminnena? osv osv osv i all oändlighet.
Satt kvar vid vårt lilla bord med våra tomma ölglas och hoppades på lite uppmärksamhet för att få ställa alla frågor.
Jag hade så väldigt många frågor.
Så när allt var slut kom han överraskande nog fram till oss.
"Tjena tjejer"
"Är det alltid så här..." började jag fråga.
Och sen var det slut. Två barägare från Jakobstad ville ha visitkort och sedan fanns det en väldigt mycket yngre tjej med stor urringning som hade suttit väldigt rak i ryggen bredvid scenen med fokuserad blick och irriterad vinkat bort sina kompisar i lagom tid före "konsertens" slut. Hon vann uppmärksamhetsstriden. Trubaduren satte sig bekvämt tillrätta intill henne och la upp en inkännande min.
"Hello, is it your first time on a ferry?"
"Yes, I mean NO, no no, its not. Me and my friends..."
Pernilla och jag satt båda och stirrade på dem med öronen som trattar, tills jag kom på mig själv och viskade till henne att vi verkligen måste gå.
"Godnatt då tjejer"", ropade trubaduren innan vi ens hade gått förbi honom.
Och jag kände mig som någon sorts pre-40-åskrisande wannabe. Jag som bara ville veta allt om trubadurlivet. Hade redan målat upp reportaget i huvudet. Ville fråga och fråga och fråga. Tänkte inte alls på att det kunde uppfattas som någon sorts raggningsknep.
Nyfikenheten. Den är underbar att ha men ibland undrar jag om jag är lite konstig.

Denna korta filmsnutt tog jag vid dansgolvet, som den här kvällen faktiskt var väldigt likt det som framställs i Viking Lines reklamfilmer. Händer inte så ofta, kan jag säga. Och jag har mandat för har rest med de där båtarna fram och tillbaka och igen och igen sedan jag var sex månader gammal.


En av Vikings reklamer.

söndag 10 november 2013

Höststorm

Vi har haft sådan fantastisk helg här på vårt skrivarläger på Kitö! Och vi lyckades pricka in årets höststorm. Helt magiskt, och så högt vatten som jag aldrig sett här, vilket fick mig  att rusa ut i nattlinnet med kameran i högsta hugg. Läs gärna Pernillas blogginlägg om det!



Inget Instagramfilter behövdes i morgonljuset, #nofilter 



Efter stormen kommer renässanssolnedgång...

torsdag 7 november 2013

Skrivarläger!

Hurra! Helgen jag väntat på är här! Flera långa dagar att bara skriva, skriva och umgås med en fin vän som följer med. Kitö, här kommer jag.

Kitö på vårvintern för några år sedan när isen just hade gått och älgarna simmade till fastlandet... Vet att jag lagt upp den förr men den är ju så fantastisk. En av mitt livs naturupplevelser. 


... och på sommaren kanske 30 år tidigare. Mina bröder matar fåglar vid samma strand. 

tisdag 5 november 2013

Sånt man inte borde och sånt man alltid borde

Just nu funderar jag mycket på föräldrabloggar. Det finns så många där ute, och lika många åsikter om hur livet ska levas på rätt vis. Normalt har man väl en viss distans, men jag har märkt att när det gäller föräldraskap saknas den lite. I alla fall för mig. Jag saknar det där "filtret" som gör att jag kan ta saker med en nypa salt och se att mitt sätt, det duger lika bra. Istället är det ett evigt jämförande. Jag får dåligt samvete för att jag inte köpt overaller till båda barnen än. Jag känner att jag nog borde ha låtit P vara hemma från förskolan idag eftersom någon annan, med ett barn mycket mindre snorigt än mitt, vabbar. Jag får känslan av att inte räcka till. Och så vidare. Varför ger jag sig på att läsa sådant, som bara får mig att må sämre? När det faktiskt FINNS sådant som får mig att må bra. Jag borde bara läsa det här inlägget, igen och igen.

"Vi skulle omge dig med inspiration, asgarv och hopp mitt i tröttheten. Vi skulle sätta föräldrafilter på alla fluffbloggar och katastroflöpsedlar. Vi skulle sätta en torped på att tysta de i mediavärlden som bygger upp ett föräldraideal. För vi behöver inga ideal, vi behöver få vara som vi är.När vi kommit hem kan du få sova lite till, bara för att få känna känslan av att kunna somna om.När du vaknar kommer det att kännas bättre. Vi lovar."

Hormoner och hemorrojder. Jag älskar er. 

måndag 4 november 2013

Bilder

Det är mycket bilder och lite text här just nu. Men jag skriver mycket på boken. I helgen var vi på landet igen. Färgerna där, de är som vackrast på hösten.




onsdag 30 oktober 2013

Så. Bra.

Jag såg den här föreställningen för ett tag sedan. Och nu har musiken släppts på skiva. Kan inte släppa den. Lyssnar och lyssnar. Så fantastisk är han, Jonathan Johansson.




(ps. Min kollega intervjuade honom en gång och då ville han enbart bli fotad i profil, inget annat.) 

torsdag 24 oktober 2013

Sex år som förälder

Sex år. Sedan jag låg på bb med en nyfödd dotter på mitt bröst, fylld av något som jag inte förstod, känslor som spretade åt alla håll och en kropp som värkte. Sex år sedan vi fortfarande bodde i vår vinds-två på St Olofsgata, fyra trappor utan hiss, dit vi släpade upp en babylift med vår lilla, lilla bebis.
Sex år sedan jag började blogga. Sex år sedan jag första gången funderade på amning och flaskmatning. Sex år sedan jag valde faddrar till mitt barn. Sex år sedan mitt liv förändrades för alltid, till något som jag aldrig hade kunnat ana. Sex år sedan jag blev mamma.
Idag fyller mitt äldsta barn år. Nästa år börjar hon ettan och en ny tillvaro kommer igen. Hon är så speciell, helt unik med starka viljor, känslor och en livsuppfattning som kommer mycket mer från det som finns inom henne än från mig. För det har jag också fått lära mig, att man som förälder påverkar barnen betydligt mindre än man tror. Och tur är väl det!

Matilda 2007, i en handgjord body som hon fick av vår älskade Karin, hennes fadder. 

fredag 18 oktober 2013

Om att vara konsumentjournalist

Ibland flyttar jag kontoret till en konstig plats. Det brukar hända när jag hoppar i min roll som konsumentjournalist och testar produkter. Som häromdagen då jag hade tio lövblåsar att gå igenom. Ett tufft jobb, men någon måste göra det. En vinnare var inte lätt att utse, men en klar förlorare fanns i alla fall i testet. Vilken det är får ni läsa i en trädgårdstidning framöver! 

Jag hade lånat en lövtäckt villaträdgård som arena för mitt test. 

Kapaciteten testas 

Jag bondar med en bensindriven variant samtidigt som testresultatet dokumenteras. 

En av mina assistenter fick terminatorvibbar.

lördag 28 september 2013

Jag och Estland

Jag har varit i Estland igen, denna gång i Tallin och med fokus på det bubblande området Kalamaja bland designers och ryska marknader. Jag tror jag håller på att bli lite kär i det där landet.








lördag 21 september 2013

Nytt på loftet

Jag har ju ett tag känt mig lite oinspirerad på jobbet, lite svårt att komma igång och trist att sitta själv på ett jättefint loft där man på alla sätt borde känna sig inspirerad.
Men nu har det flyttat in lite nytt folk på loftet och jag är superglad! Det viktigaste är förstås att Pernilla är där, men det är hon ju. Utan Pernilla i närheten, vore det inte mitt jobb. Och Ylva förstås, som just nu har vikariat på annat håll.
Men, numera har jag också sällskap av Maja-Stina och Matilda. Två supertrevliga, kompetenta, roliga och inspirerande människor och vips är det nästan aldrig tomt på loftet längre. 

onsdag 18 september 2013

... och två mandlar

En halsmandeloperation har satt stopp för min tid att göra mer än jobba och vabba just nu... 

fredag 6 september 2013

En lus och en böna...

Är anledningen att jag skriver så lite nu. Vi har haft löss hemma, vi har vabbat med hostande barn och som slutkläm åt jag en plocksallad från ICA som fick mig att bli ordentligt sjuk och ligga i sängen i nästan två dygn. Så jag ligger lite efter. Vi ses!

BLÄ.

Innan jag köpte sjuk-salladen så hann jag dock få medlidande med Per på mejeriavdelningen. Kanske han var för arg för att byta ut bönorna i tid?

söndag 1 september 2013

När halva publiken grät

Jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa Inte hänt än
Säg det, säg det, säg det igen

Jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa Inte hänt än
Ljug för mig, ljug för mig

(Bra recension av gårdagens konsert här. Bilden är från en annan helt grym konsert, Hot Chip)

fredag 30 augusti 2013

Som 2001

Sommaren 2001 kan ha varit mitt livs bästa. Det var en sommar fylld av eufori och såna där perfekta ögonblick där allt, precis allt, känns och perfekt. Jag hade tagit mig ur en relation som inte var så bra, jag hade kommit över det, jag hade hittat mig själv, gått en termin på journalistutbildningen och  var helt enkelt bäst i världen. Shit vad underbart det var.
Roskildefestivalen var höjdpunkten, särskilt med tanke på året innan då jag stod på Pearl Jams konsert och inte fattade vad som hände, förrän någon timme senare då det visade sig att bara några tiotals meter framför mig hade många människor klämts ihjäl.
2001 var första gången jag var på Roskilde med presspass och fick komma in bakstage, första gången jag var där med mina nya vänner, som skulle bli mina närmaste de kommande åren. Och den mest perfekta kvällen gick jag själv och såg Håkan Hellström spela på gula scenen. Jag glömmer det aldrig, explosionerna, konfettin allsången, hysterin. Känslan sitter fortfarnde kvar, tio år senare. (Läs gärna en recension här. Precis så som det står, så var det. Magiskt.)
"Känn ingen sorg för mig Göteborg", den skivan var soundtracket till en vändpunkt i mitt liv. En bra sån! Imorgon ser jag Håkan Hellström spela på Popagandafestivalen. Det är en helt annan sak nu. Men spelar han den här, då är jag nöjd:

lördag 24 augusti 2013

Ett barn i varje rum

Just nu är mitt hem fullt av människor, men jag är den enda som är vaken, och också den enda som är stor. Vi har varit barnvakter åt vårt gudbarn, Astrid, som fyllde två år i måndags. Och det känns så himla fint och självklart.
Tänk.
Först råkar man för tio år sedan mejla en bildredaktör på Aftonbladet på vinst och förlust och råkar göra det just när han behöver inhoppare på bildredigeringen. Så att man får jobb fast man nästan inte kan någonting om Photoshop och det känns som högsta vinsten på lotteri. Sen sitter man där natt ut och natt in och har det rätt soft med friläggningar och lite pixlade ansikten, det är gott om tid att prata med de andra. Så då lär man känna en annan bildhanterarvikarie (som dessutom lär en massor om Photoshop) och vi blir vänner efter alla dess nätter. Vi fikar och ses utanför jobbet. Vi börjar frilansa. Vi gör vår första reportageresa tillsammans. Jag flyttar till Uppsala och inte så värst mycket senare kommer hon efter, för hon kommer från Uppsala. Så vi råkar vara vikarier på samma tidning i Uppsala samtidigt. Vi blir ännu närmare vänner. Sen börjar vi dela kontor. Ser varandras sämsta och bästa sidor under några helt galna resor där vi bland annat badar bastu med politiker och går på strippshow. Vi blir gravida nästan samtidigt, jag med mitt andra barn och hon med sitt första, och kommer varandra ännu närmare. Och samma vecka som min älskade Karin gick bort, kom Pernilla med ett stort fång blommor och bad oss bli faddrar till lilla Astrid. En glimt av glädje i mörkret, som jag är evigt tacksam för. Vi har funnits för varandra i vått och torrt, bokstavlig talat, jag och Pernilla. Och nu hör jag hennes dotters sovande andetag från ett rum, Pontus från ett annat och Matildas från ett tredje. Vem hade kunnat ana, när jag skickade det där mejlet till bildredaktören i exakt rätt ögonblick?

torsdag 22 augusti 2013

Känn ingen sorg

Det är mycket Håkan just nu. Nästa vecka spelar han på Popaganda och det ska jag se, i går var vi och såg den där filmen som är baserad på hans låtar, Känn ingen sorg. Om man som jag har varit mitt i den euforiska explosionen när den första skivan kom , stått och gråtit av lycka i ett konfettiregn på Roskildefestivalen, skriksjungit till "Ramlar" i många olika kök och suttit på kaféet Cinnamon på Verkstadsgatan och sett honom slänga skyltar när den här videon spelades in, ja då väntar man sig ganska mycket av en sådan film. Jag kanske borde ha läst på mer innan. Hade jag tänkt på det innan hade det kanske varit annorlunda. För nu blev den en liten besvikelse. Jobbigast var nog de överdrivna karaktärerna:
"Hej, jag är den förvirrade nörden som alla tjejer gillar och blir snygg om jag tar av glasögonen."
"Hej, jag är den vackra mystiska rika tjejen som inte har någon personlighet utan är helt uppbyggd av männens blickar på mig."
"Hej, jag är en knarklangare med feta halsband och bakåtslickat hår."
 "Hej, jag är den schyssta sportiga tjejen."
Och så handlingen då. Tyckte verkligen den tog sig i mitten men sen på slutet förvandlades den till något märkligt maffiadrama.
Musiken var i alla fall fantastisk, den var otrolig snygg och de hade verkligen målat upp scenerna bra. Så den hade sina fördelar också.

måndag 19 augusti 2013

I senaste Mama....

... kan man läsa om vår Australienresa! Det är jag som skrivit och bilderna är tagna av mig och Martin.Och nej, vi har inte glömt Pontus hemma. Han fanns inte än när vi gjorde resan...
Jag lägger upp reportaget i sin helhet lite längre fram tänker jag.


Förresten, ni vet väl att jag inte kan göra något i mitt liv utan att det blir ett jobb? Vårt bröllop på en thailändsk strand är ett bra exempel. Jag hade inte planerat det, men bröllopsfotografen var så bra att det blev ett uppslag i Allt om resor! Klicka på bilden för att förstora.

lördag 17 augusti 2013

Ett meningslöst foto i timmen (nästan)

Här bjuder jag er på "Ett foto i timmen" ala storbloggare... Men fattar nog varför jag aldrig blir någon stor bloggare - lyckades ju bara fota tills arbetsdagens slut och inte ens det lyckades jag med särskilt bra... men håll till godo!

07.10
Morgonkaos. Jag sticker snabbt som sjutton till tåget men Martin fixar det och lämnar barnen på förskolan. Jag åker tåg.

09:00
Är framme vid Mariatorget och dricker kaffe på Mellqvist. Panikläser på inför mötet jag ska på.

10:10
Möte i närheten av Mariatorget. Kan inte berätta mer än så just nu. Men hittar en spegel på innergården.

11:05
Har visst blivit kusinen från landet och åker åt fel håll med t-banan.

12:10
Äter lunch med brorsan, glömmer fota. Såklart.

13:00
Fotar en professor utanför stadsbiblioteket.


14:00
Förlagsmöte! Men är inte tillräckligt hemma för att fota därinne än... Kanske nästa gång.

15:30
Ytterligare en kaffe på Mellqvist, den här gången på Rörstrandsgatan. Men nu är hjärnan ett mos, jag har inte mer att ge den här dagen eller veckan, så då är det tur att...

17:00 och tills mycket senare
... Man kan träffa kära Sofie på vin och indiskt. Men det glömde jag fota, som sagt så den kanske mest trevliga biten av min dag kommer ni aldrig få se.Lovar bättring nästa gång! Hejdå från ett menlöst blogginlägg.

- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 15 augusti 2013

Hemester

En av sommarens sista grejer för min del var en weekendresa till huvudstaden. Med tanke på att jag bor ungefär 35 minuter därifrån så kanske det kan verka lite onödigt men det var faktiskt en jättefin helg. Jag och min älskade vän Anki bodde på två olika hotell, (det här och det här), vi drack champagne, läste böcker, drack mjöd på E-types vikingarestaurang, fotade varandra framför turistattraktioner, fikade och tillbringade en hel dag vid ett bord tillsammans med två trevliga damer som vi stötte på för att se Prideparaden. Och så åt vi  förstås. Hotellfrukost, det bästa jag vet! Och testade restauranger jag velat gå på men det har man ju inte så mycket chans till i småbarnslivet. Något festande blev det däremot inte, fast vi kanske hade tänkt det. Det var helt enkelt för lyxigt och skönt att få sova hela nätter i en mjuk säng. 


Utsikten från vårt fönster på Hotel Elite Marina Tower i Saltsjökvarn. Stockholm! 

Det ser här ut som att jag fick en massa jobb gjort under helgen också, och det var också min ambition, men sanningen är att jag sitter och kollar på Youtubeklipp.

Anki, ölen och Prideflaggan. En perfekt kombination. 

måndag 12 augusti 2013

Semesterslut

Hej! Nu är jag tillbaka i Uppsala, på jobbet och i verkligheten. Har längtat så himla mycket efter att få jobba igen. Den här hösten ska bli så rolig, har flera saker inplanerade, bland annat två resor och så det största och mest spännande: bokskrivandet. Så inleder min första dag den första veckan med några timmar på närmsta kafé för att strukturera mina tankar. Gissar att många timmar kommer se ut så här i höst.