lördag 30 januari 2010

Lyssna och lär

Nu kan man läsa en alldeles färsk City-krönika av mig på nätet! Klicka här, den handlar om att låta sig inspireras av brottstycken av samtal.

Helsingfors 2006

fredag 29 januari 2010

Klant

Ibland undrar jag om det är lagligt att vara så virrig som jag är. Och en virrighet kommer sällan ensam heller, oftast blir det en kedja av saker om leder till varandra tills jag slutligen är helt hopplöst ute och det är bäst att bara gå hem och lägga sig (om man inte är utelåst, vill säga).
Den här morgonen. Började helt normalt med att jag drog Matilda till förskolan i pulkan. lämnade henne där, gick hem. Martin hade redan gått till jobbet och ytterdörren var låst. Med mina nycklar innanför. Utelåst var jag alltså, med en pulka under armen. Jag gick till kondiset i närheten och lånade telefonen. Inget svar hos Martin. Hittade bilnyckeln i fickan. Grävde fram bilen ur en halvmeter snö och körde till Martins kontor, där jag fick låna hans nyckel. Körde hem igen, hämtade nycklar och väska och körde ner på stan. Parkerade. Skulle betala parkeringen när jag upptäckte att plånboken fortfarande var hemma. Fick köra hem. IGEN. In i lägenheten och leta efter plånboken som var som borttrollad. Till slut gick jag ut till bilen igen och ja, nu låg plånboken i väskan. Det vara bara att köra tillbaka ner på stan.
En sak var iallafall bra med allt det här. Nu förstår jag varför det känns som att jag aldrig har tid att jobba!

Det är såklart en extra krydda i vardagen när det är så mycket snö att gatan är en stig.

torsdag 28 januari 2010

vabdag

I dag är det snökaos ute och vab-dag inne. Helt okej känns det faktiskt, speciellt som Matilda inte är jättesjuk utan mest förkyld och hade ett misstänkt rinnande öga i morse (som är bra nu). Det var så mycket snö att det inte gick att dra pulkan ute med Matilda i när vi var i parken. "Bär mig mamma, bär mig det är för mycket SNÖ" sa hon men ville ändå vara i lekparken och höra allt det vanliga (gunga, klättra upp i tornet och låtsas köpa glass, rida på älgen, åka rutschkana, gunga). Här hemma är det komplett kao och röra som vanligt. Men det är så himla bra, sen mitt inlägg häromdagen som jag fick så otroligt mycket positiv respons på så känns det inte lika jobbigt längre. Jag är inte ensam om mitt kaos, det känns så skönt.

onsdag 27 januari 2010

Ett decennium!

Här kommer det! Tidernas längsta blogginlägg!
Precis som alla andra känner jag ett behov att sammanfatta lite, 00-talet var ändå det årtionde då jag förvandlades till den jag är idag. Tror att jag hade både de bästa och de sämsta åren i mitt liv där (om man inte räknar med hur det var att gå i högstadiet, förstås. Något värre kan man väl knappast tänka sig?). Förresten, påminn mig gärna om jag glömt något eller placerat något i fel år.

2000
År 2000 inleddes på en brygga på Yxlan med helt andra människor. En märklig dimma kom över vattnet och apokalypsen kändes nära.
Sen reste vi till Indien, en både fantastisk och ansträngande resa. Bäst var själva Indien, sämst var magsjukorna och grälen. På sommaren åkte jag till min värsta Roskildefestival någonsin, iskall och lerig och på Pearl Jamkonserten blev många människor trampade till döds bara några meter från där jag stod.
På hösten läste jag svenska på universitetet, sålde snabbmat på Rooster och mådde dåligt. Men kom på vad jag ville göra med mitt liv: journalist! Jag sökte till Södertörns högskola....

Indien, urbefolkning i Keralas bergsbyar.

2001
... och kom in som femte reserv! Samtidigt tog det slut mellan mig och Gustav efter 3,5 år. Journalistik och multimedia hette utbildningen och den var nog något av det bästa som hänt mig. Kanske inte så mycket för själva utbildningen som för allt den förde med sig.
Jag lärde känna Sara, Jessica, Jöran och många andra som skulle bli fina vänner. Jag reste till Roskildefestivalen på presspass med Jessica, hängde med Hell on wheels och var så lycklig som det nog är möjligt. En drömlik helg hos Magnus i Paris och långa nattpromenader över Västerbron. 2001 kan ha varit mitt livs bästa år, speciellt sommaren. Jag var euforisk. (Hösten var däremot stundvis tung, men det ledde till något bra).
Jag konstfotade mycket också, inom kulturföreningen Interakt där jag deltog i ett stort event på Fylkingen där jag lärde känna Staffan, PP7 Gaftzeb.

Jag a´la 2001, första veckan i skolan.


Lycka på Roskilde.


Magnus.

2002
Jag slet som ett djur med kårtidningen och utbildningen och höll på att bli utbränd. Mitt i allt träffade jag underbara Martin på en 60-talsfest i Flogsta i Uppsala. Jag i bensinluktande kort brandorange loppisklänning, han utklädd till Beppe Wolgers. Självklart blev det kärlek vid första ögonkastet och en lång tid av pendling började. Året försvann i en dimma av Uppsalatåg, längtan och resor till Finland tillsammans. Nyåret var det kallaste någonsin, - 32 grader och vi badade isvak utanför bastun.

En av mina lyckligaste bilder! Sista april i Uppsala, en månad efter att vi träffades första gången.


Fortfarande alldeles nya. På Roskilde.


Jag och festivalen.


Johan hackar vak.

2003
Tog en sabbatstermin på våren för att komma bort från karriärstressen men fick istället jobb som bildhanterare på Aftonbladet. Långa nattpass men spännande att få vara med i tidningsvärlden på riktigt. Någonstans bland friläggningarna och montagen lärde jag känna Pernilla, min kära kollega och vän. På sommaren reste jag och Martin på tågluff i Polen, Ungern, Tjeckien och framför allt fantastiska ön Vis i Kroatien. På hösten började skolan igen och jag och Sara reste till rysktalande Estland på en omtumlande och upprörande miljöreportageresa.

Paul kom till Stockholm och vi frossade i det svenska.


Krakow.


Slaggberg och oljeskiffergruva i Kohtla-Järve, Estland.

2004
Jag och Martin flyttade ihop, först misslyckat i ett torn i Upplands Väsby (en oförglömlig upplevelse man gärna hade varit utan fast jag aldrig brukar säga så) , sedan ihopklämda i en 1,5:a i Midsommarkransen. Jag jobbade nätter på Aftonbladet, skrev c-uppsats om bildjournalistik och gjorde frilansjobb som citykoll-fotograf för Stockholm City på dagarna. Jag gjorde praktik på Allt om resor och reste på reportageresor till Färöarna och senare norra England. Framåt hösten hade jag pluggat färdigt och jobbade tillfälligt som antagningshandläggare på Karolinska institutet medan frilansuppdragen började trilla in.

Aldrig mer!


Färöarna, världens vackraste land.

2005
I januari fick jag mitt första riktiga tidningsjobb som reporter på Norrtelje tidning. En tid av intensivt jobbande kom: frilans, Norrtelje Tidning och Aftonbladet i en vild panikartad blandning som efter en lång och varm sommar som kulturredaktör toppades av sjukskrivning för utmattningsdepression. Men jag trivdes bra i Norrtälje ändå. Roliga kollegor, gott om ansvar och spännande uppdrag. Jag och Martin reste runt på Borneo i tre veckor. Vi tryckte fortfarande ihop oss i Midsommarkransen, men i december behövdes förändring och vi köpte en ny lägenhet i...

Vi åkte till Resmoren och vilade upp oss medan jag var sjukskriven.

2006
... Uppsala, dit vi flyttade i februari till våra drömmars vindslägenhet med takfönster och världens härligaste kök. Jag reste som aldrig förr det här året. Jobbresor till England, Finland, (tre gånger!), Tyskland och en härlig och overklig sparesa med Pernilla till Lettland, bland annat. Dessutom var jag och Martin på en solresa i Senegal på senhösten. Jag bytte tidning också och blev vikarie på Upsala Nya Tidning där jag sommarjobbade. I december fick jag ett nytt vikariat, som webbredaktör på Hyresgästföreningen.

Fantastiska vindsfönstret i nya lägenheten..


Sista dagen på Norrtelje tidning med Theresa och Dennis


Köln


Mbour, Senegal


Stranden, Senegal

2007
Hade jobbat kanske tre veckor på HGF när jag upptäckte att jag var gravid. En lång tid av trötthet, illamående, osannolika juicecravings och senare foglossning ledde fram till att vår fantastiska, älskade Matilda föddes den 24 oktober. Hela livet kastades om, började om. Andra, helt underordnade saker vi gjorde det året var att resa till Barcelona och till Strummer camp i Manchester.

Martin på fantastisk juicebar i Barcelona. Alla mina gravidcravings stillade!


Bara någon vecka kvar...





Chockad nybliven mamma

2008
Att vara förälder. Fantastiskt och omtumlande på samma gång. Saker började falla på plats och jag var mammaledig. Sedan delade vi på ledigheten och jag jobbade lite här och lite där. Ett lååångt sommarlov tillsammans på landet. Många barnvagnspromenader, och många timmar med mina mammavänner Lisa, Lina, Marika, blogg-mammavännen Emma och deras barn. I augusti flyttade vi igen, till en stor och ljus och sned fyra i Luthagen. I november började jag jobba heltid och flyttade in till Pernillas fina kontor på vinden i gårdshuset där jag fortfarande sitter. Älskar mina nya kollegor och den inspirerande miljön. I december reste vi på charter till Fuerteventura och Matilda spydde kaskader hela veckan. En reportageresa hann jag också med det här året, till Antwerpen.


Martin och Matilda, sex månader på Kitö på vårvintern.


Matilda tyckte inte det var så värst roligt att vara på stor fest, när villan på Kitö firade 90-årsjubileum.

2009
Livet blev ganska lugnt och sig likt igen, nu när föräldrachocken hade lagt sig. Matilda var fantastisk och viljestark, jag jobbade i mitt fina kontor. Vi var hemma mycket, inga stora resor det här året. Matilda började på dagis i augusti och trivs otroligt bra. 2009 var också ett ganska tungt år. I april gick Martins kusin Micki bort, hastigt och oväntat. I juli gick min moster Kerstin också bort. Flera andra tunga händelser gör att det stundvis är svårt att orka. Vi håller oss vid ytan med hjälp av varandra, glädjen över många nyfödda barn och ett par bröllop bland vännerna. En jobbresa till New York i oktober höjer också mitt humör en stund.
Året avslutas på Resmoren. Vår lilla familj i sällskap med fina Dora och Andreas.

måndag 25 januari 2010

Hemma hos familjen Stenius-Hansson


Precis som andra journalister har jag det förstås väldigt fint inrett hemma. Jag älskar att gå omkring och pyssla och plocka, kanske en del skulle kalla mig för pedant? Nu skulle jag vilja dela med mig av mitt vackra hem som jag brukar referera till som "shabby chic- på riktigt"! Två veckor efter sovrumsrenoveringen är det så fint hemma som det nog aldrig blir igen.


Vardagsrummet är inrett enligt regeln "less is more". Smart extraförvaring i flyttkartonger förenklar vardagen för en familj i farten.


Det nyrenoverade sovrummet. "Jag bara går in här och njuter, det är de där extra detaljerna som gör det", säger Johanna Stenius.

Annorlunda och rolig lösning. En stringhylla har fått bli skoförvaring , funktionellt och gott om plats för såväl pjäxor som skor.

Hela familjen älskar att sjunka ner tillsammans mellan de krispiga lakanen. "Vi bäddar varje dag, det gör så mycket för hemtrevnadskänslan", säger Johanna .


Johanna har en förkärlek för glas från Iittala och låter gärna de vackra sakerna stå framme.


Kombinerat arbetsrum/torkrum sparar såväl energi som utrymme. "Vi försöker alltid att tänka på miljön och det här var ett både snyggt och effektivt sätt", säger Johanna Stenius.

Måndagsstämning

I dag har det varit måndag, verkligen måndag. Inledde dagen med att tappa bort min telefon. Eller nej, förresten, inledde dagen med en inte så lyckad förskolelämning med dotter som sprang rakt åt andra hållet och absolut inte ville gå in. Sen tappade jag telefonen. Cyklade hem från jobbet, letade, cyklade tillbaka från jobbet, letade. Hittade till slut telefonen djupt nere i snön vid cykelstället.
Dagen kompletterades med två nej-besked som jag inte ville ha. Nu tänker jag undvika kommunikationskanaler resten av dagen. Känner mig ändå rätt okej, på gott humör konstigt nog. Om man skulle åka hem och städa? Det kan ju helt enkelt inte misslyckas!

fredag 22 januari 2010

Prinsess-mazariner



Dagens mugg får blir en kunglig. Ett besök på Formex på Älvsjömässan i dag gav mig, förutom en del inspiration till inredningsjobb, en aha-upplevelse om det kommande prinsessbröllopet. Det var nämligen premiärvisning av alla prylas som ska säljas i anslutning till bröllopet. KLassiker som väggtallrikar fanns förstås med, men också saker som en vanlig dödlig alltid har råd med som till exempel Prinsessbröllop-äppelmust och prinsessbröllop-kaffe och prinsessbröllop-mazariner. Bisarrt. Jag tänker ibland på att prinsessan Victoria och jag är lika gamla, vad underligt det är. När jag var liten kände jag som ett band till henne just därför. Nu vet jag inte. Det måste vara märkligt att vara en sån ikon. Kanske borde man lansera en Johanna-och Martin är sambo-kollektion av tallrikar, bakverk och manchettknappar? Skulle ni köpa?




torsdag 21 januari 2010

Filifjonka


Min mamma brukar alltid välja muminmugg efter humör för sitt morgonkaffe. Som finlandssvensk har jag förstås också skåpen fulla med muminmuggar, rättare sagt 29 stycken, plus en i barnmodell till Matilda. I dag valde jag kopp efter humör när jag hade hämtat Matilda på förskolan. Det var den här som passade bäst. Inte så lyckad hämtning, med andra ord. Det förstår ni som känner till filifjonkans uppfostringsmetoder. Imorgon vill jag vara mymlan!

onsdag 20 januari 2010

Inte idag heller

Jag jobbar fortfarande med mitt stora decennie-ilägg. Fattar inte hur de stora bloggarna hinner med att göra så fina summeringar, själv hinner jag knapp leta upp en bild i en mapp känns det som.
Känns som om jag håller på att bli förkyld i dag, typiskt. Förskolan kan då alltid komma med nya överraskningar. Och jag som ska på bokrelease imorgon som jag inte vill missa! Det är den här boken som Yvonne Hirdman har skrivit.

Ett decennium!

Här kommer det! Tidernas längsta blogginlägg!
Precis som alla andra känner jag ett behov att sammanfatta lite, 00-talet var ändå det årtionde då jag förvandlades till den jag är idag. Tror att jag hade både de bästa och de sämsta åren i mitt liv där (om man inte räknar med hur det var att gå i högstadiet, förstås. Något värre kan man väl knappast tänka sig?). Förresten, påminn mig gärna om jag glömt något eller placerat något i fel år.

2000
År 2000 inleddes på en brygga på Yxlan med helt andra människor. En märklig dimma kom över vattnet och apokalypsen kändes nära.
Sen reste vi till Indien, en både fantastisk och ansträngande resa. Bäst var själva Indien, sämst var magsjukorna och grälen. På sommaren åkte jag till min värsta Roskildefestival någonsin, iskall och lerig och på Pearl Jamkonserten blev många människor trampade till döds bara några meter från där jag stod.
På hösten läste jag svenska på universitetet, sålde snabbmat på Rooster och mådde dåligt. Men kom på vad jag ville göra med mitt liv: journalist! Jag sökte till Södertörns högskola....

Indien, urbefolkning i Keralas bergsbyar.

2001
... och kom in som femte reserv! Samtidigt tog det slut mellan mig och Gustav efter 3,5 år. Journalistik och multimedia hette utbildningen och den var nog något av det bästa som hänt mig. Kanske inte så mycket för själva utbildningen som för allt den förde med sig.
Jag lärde känna Sara, Jessica, Jöran och många andra som skulle bli fina vänner. Jag reste till Roskildefestivalen på presspass med Jessica, hängde med Hell on wheels och var så lycklig som det nog är möjligt. En drömlik helg hos Magnus i Paris och långa nattpromenader över Västerbron. 2001 kan ha varit mitt livs bästa år, speciellt sommaren. Jag var euforisk. (Hösten var däremot stundvis tung, men det ledde till något bra).
Jag konstfotade mycket också, inom kulturföreningen Interakt där jag deltog i ett stort event på Fylkingen där jag lärde känna Staffan, PP7 Gaftzeb.

Jag a´la 2001, första veckan i skolan.


Lycka på Roskilde.


Magnus.

2002
Jag slet som ett djur med kårtidningen och utbildningen och höll på att bli utbränd. Mitt i allt träffade jag underbara Martin på en 60-talsfest i Flogsta i Uppsala. Jag i bensinluktande kort brandorange loppisklänning, han utklädd till Beppe Wolgers. Självklart blev det kärlek vid första ögonkastet och en lång tid av pendling började. Året försvann i en dimma av Uppsalatåg, längtan och resor till Finland tillsammans. Nyåret var det kallaste någonsin, - 32 grader och vi badade isvak utanför bastun.

En av mina lyckligaste bilder! Sista april i Uppsala, en månad efter att vi träffades första gången.


Fortfarande alldeles nya. På Roskilde.


Jag och festivalen.


Johan hackar vak.

2003
Tog en sabbatstermin på våren för att komma bort från karriärstressen men fick istället jobb som bildhanterare på Aftonbladet. Långa nattpass men spännande att få vara med i tidningsvärlden på riktigt. Någonstans bland friläggningarna och montagen lärde jag känna Pernilla, min kära kollega och vän. På sommaren reste jag och Martin på tågluff i Polen, Ungern, Tjeckien och framför allt fantastiska ön Vis i Kroatien. På hösten började skolan igen och jag och Sara reste till rysktalande Estland på en omtumlande och upprörande miljöreportageresa.

Paul kom till Stockholm och vi frossade i det svenska.


Krakow.


Slaggberg och oljeskiffergruva i Kohtla-Järve, Estland.

2004
Jag och Martin flyttade ihop, först misslyckat i ett torn i Upplands Väsby (en oförglömlig upplevelse man gärna hade varit utan fast jag aldrig brukar säga så) , sedan ihopklämda i en 1,5:a i Midsommarkransen. Jag jobbade nätter på Aftonbladet, skrev c-uppsats om bildjournalistik och gjorde frilansjobb som citykoll-fotograf för Stockholm City på dagarna. Jag gjorde praktik på Allt om resor och reste på reportageresor till Färöarna och senare norra England. Framåt hösten hade jag pluggat färdigt och jobbade tillfälligt som antagningshandläggare på Karolinska institutet medan frilansuppdragen började trilla in.

Aldrig mer!


Färöarna, världens vackraste land.

2005
I januari fick jag mitt första riktiga tidningsjobb som reporter på Norrtelje tidning. En tid av intensivt jobbande kom: frilans, Norrtelje Tidning och Aftonbladet i en vild panikartad blandning som efter en lång och varm sommar som kulturredaktör toppades av sjukskrivning för utmattningsdepression. Men jag trivdes bra i Norrtälje ändå. Roliga kollegor, gott om ansvar och spännande uppdrag. Jag och Martin reste runt på Borneo i tre veckor. Vi tryckte fortfarande ihop oss i Midsommarkransen, men i december behövdes förändring och vi köpte en ny lägenhet i...

Vi åkte till Resmoren och vilade upp oss medan jag var sjukskriven.

2006
... Uppsala, dit vi flyttade i februari till våra drömmars vindslägenhet med takfönster och världens härligaste kök. Jag reste som aldrig förr det här året. Jobbresor till England, Finland, (tre gånger!), Tyskland och en härlig och overklig sparesa med Pernilla till Lettland, bland annat. Dessutom var jag och Martin på en solresa i Senegal på senhösten. Jag bytte tidning också och blev vikarie på Upsala Nya Tidning där jag sommarjobbade. I december fick jag ett nytt vikariat, som webbredaktör på Hyresgästföreningen.

Fantastiska vindsfönstret i nya lägenheten..


Sista dagen på Norrtelje tidning med Theresa och Dennis


Köln


Mbour, Senegal


Stranden, Senegal

2007
Hade jobbat kanske tre veckor på HGF när jag upptäckte att jag var gravid. En lång tid av trötthet, illamående, osannolika juicecravings och senare foglossning ledde fram till att vår fantastiska, älskade Matilda föddes den 24 oktober. Hela livet kastades om, började om. Andra, helt underordnade saker vi gjorde det året var att resa till Barcelona och till Strummer camp i Manchester.

Martin på fantastisk juicebar i Barcelona. Alla mina gravidcravings stillade!


Bara någon vecka kvar...






Chockad nybliven mamma

2008
Att vara förälder. Fantastiskt och omtumlande på samma gång. Saker började falla på plats och jag var mammaledig. Sedan delade vi på ledigheten och jag jobbade lite här och lite där. Ett lååångt sommarlov tillsammans på landet. Många barnvagnspromenader, och många timmar med mina mammavänner Lisa, Lina, Marika, blogg-mammavännen Emma och deras barn. I augusti flyttade vi igen, till en stor och ljus och sned fyra i Luthagen. I november började jag jobba heltid och flyttade in till Pernillas fina kontor på vinden i gårdshuset där jag fortfarande sitter. Älskar mina nya kollegor och den inspirerande miljön. I december reste vi på charter till Fuerteventura och Matilda spydde kaskader hela veckan. En reportageresa hann jag också med det här året, till Antwerpen.


Martin och Matilda, sex månader på Kitö på vårvintern.


Matilda tyckte inte det var så värst roligt att vara på stor fest, när villan på Kitö firade 90-årsjubileum.

2009
Livet blev ganska lugnt och sig likt igen, nu när föräldrachocken hade lagt sig. Matilda var fantastisk och viljestark, jag jobbade i mitt fina kontor. Vi var hemma mycket, inga stora resor det här året. Matilda började på dagis i augusti och trivs otroligt bra. 2009 var också ett ganska tungt år. I april gick Martins kusin Micki bort, hastigt och oväntat. I juli gick min moster Kerstin också bort. Flera andra tunga händelser gör att det stundvis är svårt att orka. Vi håller oss vid ytan med hjälp av varandra, glädjen över många nyfödda barn och ett par bröllop bland vännerna. En jobbresa till New York i oktober höjer också mitt humör en stund.
Året avslutas på Resmoren. Vår lilla familj i sällskap med fina Dora och Andreas.