Tio år gammal dagbok

För tio år sen, 2002, innan jag träffade Martin, gick jag igenom en sorts livskris. Jag gick i gruppterapi, funderade över mig själv och livet. Och då, precis som faktiskt just häromdagen, fick jag rådet att skriva en lista över allt som jag tycker om att göra. Det är så fint, som ett tvärsnitt av det bästa i mitt liv just då. Det enda jag undrar är vad som menades med "Skriva om Sunset beach"? Vad var det för fantastisk kreativ idé jag hade kring den gamla dagsåpan, den skulle man ju vilja ta upp igen.

Så här tänkte jag den 12 mars 2002, tio dagar innan jag träffade Martin:

Saker jag vill göra nu

Gå i skogen

Fotografera med liten kamera

Sova

Tycka om mig själv

Skriva texter

Resa

Planera resor

Laga mat

Lära Maja att flyga ute

Hångla

Vara glad

Vara pigg

Gå på stan

Köpa skivor

Sitta på Cinnamon och dricka kaffe och läsa

Gå ute på natten med musik i hörlurar

Tvätta mina fönster

Gå på loppmarknad

Fika en hel dag

Träffa Hagar

Läsa

Gå ut

Sitta vid havet

Resa

Stå på händer

Cykla

Sitta i solen på en bänk

Gå på bio

Lära mig Qi gong

Åka till landet i flera dagar

Dricka för mycket kaffe

Skratta

Sjunga

Gå i gamla industriområden

Ha mitt bildspel på Interakt

Skriva om sunset beach

Ha tid att vara spontan

Tycka om att vara med mig själv

Jag glömmer så lätt vilken unik människa jag är. Känner mig reducerad till ingen, är bara saker jämfört med hur andra är. Jag måste måste slut jämföra mig med andra. Måste. Jag är ju min egen. Tänk allt som jag gjort i mitt liv. Dessutom är man inte sina handlingar, man är den man är. Jag är ju bra. ÄR JU BRA. Och jag är ung. Kan göra vad som helst. Resa jorden runt ett helt år till exempel. Första prioritering är att se till att jag har mer tid till allt. Jag vill inte bli utbränd, inte nu. Kanske ska jag stanna hemma några dagar nästa vecka. Jag ska stanna hemma några dagar nästa vecka. Fick ju aldrig bli frisk egentigen.