... igen. Ni som följde mig under första tiden med Matilda i min mammablogg vet hur mycket jag skrev om detta då och nu när jag börjat arbeta med boken om flaskmatning tänker jag mycket på det igen. I dag kom det tillbaka till mig, känslan av att andra tyckte att man gjorde det lite enkelt för sig som flaskmatade. Och att en del som ammade gärna framställde sig själva som lite duktigare. "Du måste tycka att jag ammar HELA TIDEN, eller hur? Du har det ju så enkelt, ger henne nappflaska var tredje timme bara".
Det där jämförandet. Man blir tokig. TOKIG. Som om man kunde mäta gott föräldraskap i mängden intagen bröstmjölk. Eller i vilket klädmärke barnet har på sig. Eller vilken vagn man kör runt med. Eller om man låter barnet ha napp eller inte. Eller om man är glad eller ledsen när man är med barnet. Eller om man gick igenom en vanlig förlossning eller kejsarsnitt.
Vi vräker så lätt ur oss saker om varandra, saker som vi inte menar något med men som bara visar hur samhället är format efter en norm. Jag tror inte en flaskmatande mamma skulle säga till en ammande: "Andra kan inte förstå att jag tar fram nappflaska och pulver och termos och blandar. De har det så lätt som bara tar fram bröstet", och därmed menar att det är mycket jobbigare att flaskmata (och att det gör dem till bättre föräldrar). Som flaskförälder gör man inte det, för man är alltid i en försvarsposition, alltid. Man har fullt upp med att själv ducka för angrepp från olika håll och ständigt rättfärdiga sitt agerande.
Det finns många kvinnor som helt enkelt inte vill amma. Det finns kvinnor som inte kan, som inte får det att fungera. Men det finns också kvinnor som inte VILL. Och det finns män som vill vara fullt delaktiga i barnets liv så tidigt som det bara går och därför kommer de två föräldrarna tillsammans överens om att flaskmata, eller delvis flaskmata, sitt spädbarn. Nappflaskan är ett fantastiskt hjälpmedel för ett helt jämlikt föräldraskap, en möjlighet som inte finns i så värst många länder. Men här i Sverige, med vår möjlighet till delad föräldraledighet så finns den. Vi borde uppskatta den mer, utnyttja den. Fram för nappflaskan!
Som vanligt då det gäller detta håller jag med dig i allt du skriver.
SvaraRaderaoch vadå enkelt med nappflaskan, det är ju största lögnen hittills. När Alde "bråkade" med flaskan och man var ute på café, det var total panik och ångest från min sida. Hur mycket hellre hade jag inte slängt fram ett bröst då och gjort det enkelt för mig?
Men som det stod i boken jag gav dig och som MVC delar ut, "alla kvinnor vill ju egentligen amma", så länge den synen råder inom sjukvården får vi flaskmatande mammor alltid inta försvarsposition och det gör mig så förbannat trött.